På flera platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för ny vild natur i stadens övergivna platser.

The Purpose of this study is to contribute knowledge on and to make the preschool teachers views visible about physical contact between children in wild play in the preschool. I decide to use interview of preschool teachers in a group setting as a mean to investigate this. The group interview is a non-structured interview with open questions where the preschool teachers only received guidance with pre made questions when needed.The result shows what kind of view the preschool teachers have on physical contact and they share concreate examples on how they work in situations like these.By reading this study I hope to contribute better knowledge of the physical contract between children and that the study generates futher reflections on one´s attitude in the matter..

SAMMANFATTNINGDetta är en kvalitativ och kvantitativ tvärsnittsstudie med en deskriptiv och komparativ design. Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden till fysisk kontakt som personal inom barn- och ungdomspsykiatrin gör, utifrån en fiktiv fallstudie. Syftet var också att jämföra om det är några skillnader i ställningstagande till fysisk kontakt beroende på personalens kön, psykoterapeutkompetens och yrkeskategori samt att beskriva hur deltagarna kommenterat sina ställningstaganden. Resultatet visade att kvinnor är mer positiva till fysisk kontakt än män, att sjuksköterskor är mer positiva till fysisk beröring än psykologer och att personal som inte är legitimerade psykoterapeuter är mer positiva till fysisk beröring än legitimerade psykoterapeuter.Respondenterna lämnade kommentarer till frågeformuläret. Dessa har fördelats i fyra temagrupper.

Laxen är en anadrom fiskart som reproducerar sig i sötvatten men lever huvuddelen av sitt vuxna liv i saltvatten. På grund av vattenkraftens dammbyggen hindras laxen att göra dessa habitatbyten och reproduktionen drabbas. För att kompensera för minskade laxstammar sätter vattenkraftbolagen varje år ut miljontals odlad laxsmolt i vattendrag som mynnar ut i östersjön. I Umeälven släpps 80000 laxsmolt ut årligen. Tidigare rapporter visar att överlevnaden hos dessa är lägre än hos vild smolt.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre.

Stadens landskap kan förändras snabbt, nya områden exploateras och andra överges. Att bygga tätt har blivit ett populärt sätt att expandera städer på då det anses spara värdefull mark utanför städerna. Men vilken mark är det som ska bebyggas inne i staden? Har inte dessa områden några egenskaper som är värda att bevara? Denna uppsats redogör för vilka värden övergivna områden med vild natur i urban miljö kan ha, samt vilka attityder det finns till dessa. Genom en litteraturstudie har olika värden, som till exempel ekologiska sociala och upplevelsemässiga, applicerats på dessa platser.

Minken (Mustela vison) är en relativt ny svensk art som sägs härstamma från rymning/utsläpp från minkfarmer under det senaste århundradet. Arten är en toppkonsument i näringskedjan och har visat sig vara mycket känslig för olika miljöföroreningar. Effekter på reproduktionen har setts vid utfodring med PCB-kontaminerad fisk samt i varierande grad i samband med exponering av andra miljögifter. Minken har även föreslagits som en lämplig art när man övervakar miljöföroreningstrender. Kryptorkism är en av utvecklingsrubbningarna som är relativt vanligt förekommande på minkfarmer och som också hittats hos vilda minkar.

Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för barns ?vilda och förbjudna lek? inom fritidshemmet och se vad det ingår för typ av lekaktiviteter som kan klassas inom den genren. Det empiriska materialet kommer även analyseras ur ett genusperspektiv. Vidare syftar studien också till att undersöka vad pedagogerna har för förhållningsätt gentemot denna lek. Det empiriska materialet består till största delen av observationer men även intervjuer med pedagoger har genomförts för att få djupare syn inom vårt valda problemområde. Resultatet visar på att det finns olika typer av lekaktivteter inom denna genre som kan klassas som ?vild och förbjuden lek? men att alla leksituationerna har gemensamma aspekter som präglas mycket utav av spänning, nyfikenhet, utmaning osv. Resultatets lärandedel visar på att barn kan lära sig i denna form av lek att hantera kaosartade situationer men även att de kan utveckla sina sociala kompetenser genom att leka i grupp, barnen stärker även sin fysik då många av lekarna bygger på att barnen ändvänder sig utav sin kropp.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar ?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Syfte: Att kartlägga patientgruppen som förskrevs Fysisk aktivitet på Recept, FaR® och hänvisades till friskvårdslots i Uppsala läns landsting under perioden 090701-091231 samt att undersöka eventuell skillnad i fördelningen av kön beträffande förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet vid första kontakt med friskvårdslots. Vidare var syftet att se om de patienter som avslutade kontakten med friskvårdslots visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet. Metod: Patientdata tillhörande patientgruppen (n = 193) sammanställdes och kartlades efter insamling av friskvårdslotsar i Uppsala läns landsting. Patienternas förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes av friskvårdslotsen, enligt Stages of change-modellen, i samband med telefonkontakt. Förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet vid första och avslutande telefonkontakt undersöktes hos de patienter (n = 39) som inom tidsramen för detta uppsatsarbete hann avsluta sin kontakt med friskvårdslotsen.

Depression hos äldre är ett stort hälsoproblem som är vanligt förekommande såväl inom öppen som sluten hälso- och sjukvård. Fysisk aktivitet är nödvändigt för att bevara ett gott aktivt åldrande och genom förebyggande och främjande insatser kan hälsovinster uppnås. Syftet med litteraturstudien var att                belysa relationen mellan fysisk aktivitet och depression hos äldre. I litteraturstudien bearbetades 9 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Efter analys av artiklarnas resultat kom värdet av fysisk aktivitet och depression hos äldre fram genom två olika kategorier, dels generella faktorer av betydelse för fysisk aktivitet hos äldre med depression och dels specifika faktorer av betydelse för bibehållande av fysisk aktivitet hos äldre med depression.